En av Skolverkets tankar med de nationella proven är att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lärarna i vår studie också använde sig av men ansåg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de nationella proven. Vårterminen 2009 infördes nationella prov för årskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i både svenska och matematik samtidigt infördes mål att uppnå i båda ämnena för årskurs 3. Syftet med vår undersökning är att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska årskurs 3 med särskilt fokus på lärarnas planering och bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat lärare på två olika skolor om deras syn på nationella proven.

Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent.

Under lärarutbildningen här på Malmö högskola har jag hela tiden påmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter läroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lärare arbeta efter kursplan och läroplan är därför en självklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i år 3 som ska börja gälla från och med höstterminen 2008. De har även som mål att införa nationella prov i matematik i år 3 under vårterminen 2009. Syftet med denna studie är att undersöka matematiklärares attityder och inställningar till dessa nya mål att uppnå och de nya nationella proven i matematik i år 3.

I denna C-uppsats är syftet att titta på vilket sätt kursplanens och läroplanens mål är kopplade till de nationella proven i matematik för skolår 5 och 9 och vad de innehåller matematiskt. Med innehåller matematiskt menar vi vad från matematiken som tas upp och om uppgifterna visar på de mål ur styrdokumenten som är avsett. Vi har i vår studie använt oss av tre prov för år 5 och tre prov för år 9 samt kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. Lärarna för år 5 vill ändra provens utformning och lärarna från år 9 tycker att proven är bra, särskilt som ett stöd när de ska sätta betyg.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad några svensklärare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskämnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lärarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap då det å ena sidan kan stärka lärarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrågasätta den genom utvärdering av lärarens arbete. Att det är ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har är att det innehåller alldeles för mycket merarbete än vad den normala arbetsveckan..

Det nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet.

I denna uppsats undersöks hur elever i årskurs 3 förhåller sig till de nationella proven, med fokus på känslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om proven. Vår teoridel fokuserar på det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i årskurs tre för att få en bild av hur de ser på de nationella proven, detta genom att sätta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella proven är spännande men känslor av stress och nervositet tar över.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator: Rakel Johnson.

Det är vanligt att läroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebär att tolkning av läro- och kursplaner görs utifrån läroboken. Vi tycker därför det är intressant att undersöka hur väl en lärobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i läroboken utifrån sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna används framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, därför tycker vi det är intressant att jämföra läroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi även uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrån de sex kompetenserna.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella prov.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella prov.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..

Denna undersökning vill lyfta fram läsförståelse och bedömning av läsförståelse i nationella prov i svenska för årskurs 9, för att undersöka hur elever har klarat uppgifterna i nationella prov i svenska. Nationella provet heter Ämnesprov, läsår 2012/2013 Svenska och svenska som andraspråk. Undersökningen berör delprov B, som testar de fyra läsförståelseprocesserna. Provresultat från två skolor granskas, jämförs och analyseras utifrån läsförståelseprocesserna samt hur lärarbedömningarna förhåller sig till varandra och bedömningsanvisningarna. I undersökningen ingår enbart elever som bedöms utifrån kriterierna med svenska som första språk eller har svenska som modersmål, men flera av dem är tvåspråkiga.  Att elever i den svenska skolan talar flera språk, samt att ett annat språk än svenska talas i hemmet, är mer och mer vanligt förekommande. Med andra ord, det kan finnas elever som har två modersmål. Undersökningens fokus ligger i hur eleverna visat sin läsförståelseförmåga vid ett nationellt prov samt hur lärare har bedömt deras läsförståelse.

Uppsatsen handlar om modersmålsundervisningens vikt och betydelse i elevers språkutveckling. Forskningen säger att modersmålsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan på inlärningen av nya språk och syftet med uppsatsen är därmed att undersöka i vilken utsträckning forskningen stämmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk och funnit att resultaten i huvudsak stämmer överrens med den forskning som finns om modersmålsundervisning. Mina slutsaser är dock att det inte bara är modersmålsundervisningen som spelar roll för språkutvecklingen, utan att man måste ta hänsyn till andra variabler, såsom till exempel sociala faktorer, när man undersöker en fråga som denna..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..